Loading...
 
Print Send a link

Sammanfattning Global Shift

Sammanfattning av Global Shift
Ekonomi & Handel

För en bättre formaterad version av Global Shift kolla på studyspot.se(external link)

Vt 2002

Kapitel 1

A ”New” geo-economy.

Att saker händer i världen kan lätt konstateras, men vad exakt och om det egentligen är något nytt är frågan. Ämnet är flitigt debatterat ibland politiker, akademiker & journalister etc. Box 1.1 visar citat som återspeglar de åsikter som finns.

Åsikter

Vissa hävdar att en fundamental och kanske oåterkallelig förändring har skett i världen. Resultatet är en djupt rotad struktur & operationsförändring.(Cohen-Zysman)

En del går längre i sina åsikter och hädar att vi nu lever i ett gränslöst samhälle där nationerna spelat ut sin roll. Synen präglas av tanken att globaliseringen är den nya ekonomiska ordningen.(Reich- Omhae)

Det finns kritiker som påstår att globaliseringens ”nyvärde” är överdrivet. De hävdar t o m att världsekonomin var mer öppen & integrerad före första världskriget. (Kozul –Wright)

Det finns alltså två synsätt:









Att vi idag verkligen lever i en ”ny” globaliserad värld där våra liv styrs av globala krafter.

Att egentligen har inte mycket förändrats och att vi lever i en internationaliserad värld snarare än globaliserad.

Bokens författare tycker sig hitta sanningen någonstans mitt emellan men poängterar begreppens kvalitativa & kvantitativa skillnader

Förändringen vi sett är att från i början av 1900-talet fram till för ett par årtionden sedan var det internationella utbytet främst kvantitativt – handel med varor & kapital gav en ”grund integration”. Idag har detta utvecklats till en mycket djupare integration. Utbytet sker inte bara med synliga faktorer utan även med osynliga som tjänster och produktionsfaktorer.

Det är alltså viktigt att skilja på Internationalisering & Globalisering.

Internationalisering: utvidgning av ekonomiska aktiviteter över gränser – kvantitativ process

Globalisering: kvalitativ process, inte bara ekonomisk spridning utan även den funktionella integrationen,

Båda krafterna existerar tillsammans. Utvecklingen kan vara följden av ett långt etablerad spridning av aktiviteter. Trenden är att komplexiteten ökar och krafterna sprider sig snabbare. Men det är viktigt att komma ihåg att den globaliserade världen består av länder. Regioner etc som förändras i olika takt & på olika sätt. Verkligheten är mer komplicerad!

Unravelling the complexity.

Den nya geo-ekonomin växer fram med kvalitetsaspekten som skillnad mot tidigare. Globalisering och Internationalisering existerar tillsammans men skiljer sig i omfattning och tid. Få företag är komplett globaliserade även om många visar på sådana tendenser.

Den konventionella enheten då man ska studera världsekonomin är staten. Denna enhets information blir allt mindre användbar då man studerar aktiviteterna. Fortfarande är dock nationerna ”nyckelspelare” men de spelar sedan en tid tillbaka på en mycket större plan än vad gränserna anger. För att nysta upp detta komplexa ”virrvarr” behöver man både analysera ”över” och ”under” nationerna.

Produktionskedjan

Produktionskedjan (värdekedjan) är en mycket användbar enhet då man vill angripa problematiken. Kedjan definieras som :

”sekvens av funktioner som sammanbinds av transaktioner, där varje steg ökar värdet på produktionsprocessen”

Boken illustrerar produktionskedjan på tre sätt.

••



••

1.1 a) I sin enklaste form.

1.1.b) Visar att delarna även beror av teknologisk ”input”.

1.1.c) Visar att produktionen är inbäddat i ett finansiellt system och behöver koordination, kontroll och styrning

Två aspekter på Produktionskedjan är viktiga

Koordination & styrning

Geografisk konfiguration

Koordination & reglering av produktionskedjan sker på två nivåer

Första nivån: Kedjorna styrs av affärsföretag som bildar ekonomiska system av olika omfattning och typ (små, stora, privata, offentliga). TNCs (Transnational corporations) behöver inte äga produktionsfaktorer i olika länder utan ingår ofta i ett nät. Företagen kan ha olika struktur.

- Externa transaktioner: varje del i kedjan består av fristående företag.

- Interna transaktioner: Alla steg sker inom ett företag

Verkligheten visar att strukturen hos företagen ofta är en kombination av båda. Dessa nätverk är dynamiska och är kontinuerligt under förändring. Men det kommer alltid att vara en primär koordinator som driver på en viss produktionskedja.

Det var med avseende på detta som Gereffi gjorde skillnad på typer av ”drivare”

Producent-drivande kedjor - TNC har central roll i styrning av produktion. Karaktäriseras av kapital & teknologiintensiva industrier.

Konsument-drivande kedjor - Återförsäljare, märkeshandlare, handelsföretag. Decentraliserad produktion.

Andra Nivån: Till skillnad mot dem som säger att staten är död så har staten fortfarande en fundamental roll. Elementen i produktionen regleras av politiska strukturer, såsom nation eller union. (WTO, EU). TNCs måste följa regler i olika länder. Ofta försöker TNC dra nytta av skillnaderna mellan länderna.

Geografisk konfiguration

Var elementen i kedjan placeras geografiskt & strukturen pär en fundamental dimension. Det kan både vara koncentrerat och spritt. Dagens transport- och kommunikationsteknologi har lätt till en ökad geografisk spridning.

Even in a globalized world, all economic acitivties are geographical localized.

Utvecklingen av transporter och kommunikation har lett till att kapital och företag blivit hypermobila. ”man kan placera allt överallt” och om det inte fungerar så är det bara att flytta.

Men trots detta så är fortfarande geografiska avstånd och platser fundamentala.

Geografiska kluster

Geografisk koncentration av ekonomiska aktiviteter är normen. Detta synsätt är ledande ibland dagens ledande ekonomer. Orsaken till centralisering tenderar att bero av två krafter.





Traded interdependences: geografisk närhet för sammankopplade företag underlättar reduktion av transaktionskostnader. Företagen kan också erhålla ett högre utbyte.

Untraded interdependences: dessa är de mindre påtagliga effekterna såsom skapandet av en passande arbetskrafts-pool och sociala och kulturella aspekter.

Då kluster skapats tenderar de att växa av olika anledning Processen ses ofta ur ett evolutionistiskt ekonomiskt perspektiv. En region som låses i vid ett viss mönster av produktionskedjor styrs av historien. Detta kan leda till en enorm styrka men även till svaghet då rigiditeten kan orsaka problem.

Ett centralt argument är alltså att ”platsen spelar roll”; att territorialiseringen fortfarande är en viktigt komponent i organisering av ekonomiska aktiviteter.

Kapitel 2

Kapitlet handlar om trender inom globala ekonomiska aktiviteter såsom handel och utländska direktinvesteringar. Dessa beskrivs helt objektivt utan några förklaringar till varför det sker.

Totala Trender

De ekonomiska förändringar som sker i världen beskrivs som en berg och dalbana.

Åren efter andra världskriget präglades av återuppbyggnad av skadade ekonomier världen över. Det kan ses som en nystart, där ett helt nytt ekonomiskt och politiskt system byggdes upp. Exempel på förändringar: uppdelningen av öst och väst, Bretton Woods-systemet (ett stort antal valutor låstes till dollarn), bildandet av Världsbanken och International Monetary Fund (IMF). De kommande årtiondena växte världsekonomin kraftigt.

• Mellan 1948-53, ökade världshandeln med 6.7 % per år.

• Mellan 1958-63, ökade den med 7.4% per år.

• Mellan 1963-68, ökade den ännu mer med 8.6% per år.

Ingen hejd tycktes finnas. Viktig poäng: handeln ökade mer än produktionen, vilket tyder på ökad internationalisering, fig 2.1.

I början av 70-talet kollapsade ekonomin. Oljekrisen som uppstod då OPEC fyrdubblade priset på olja fick skulden, men faktum är att det bara var en liten droppe som fick bägaren att rinna över. Priserna på andra varor än olja, liksom kostnaderna för arbetskraft hade stigit kraftigt under slutet av 60-talet. Bretton Woods-systemet blev allt mer instabilt.

Under resten av 70-talet sjönk tillväxten på världsekonomin kraftigt. Under 80-talet betedde sig ekonomin åter igen som en berg och dalbana. Den huvudsakliga trenden pekade dock uppåt. I början av 90-talet kom det återigen en konjunkturnedgång. 91 minskade den totala produktionen i världen. 94 och 95 kom kraftig tillväxt tillbaka igen.

Dessa siffror är i sig viktiga för att förstå hur den globala ekonomin och internationaliseringsprocessen förändras men vad som inte syns är de enorma skillnader mellan olika delar av världen som finns.

Produktion av varor

Se fig 2.3, och tabel 2.1 s.26.

Viktiga punkter:

• 15 länder står för 86 % av total produktion.

• 3 länder (Usa, japan, tyskland) står för 60 %.

• Produktionen är alltså väldigt koncentrerad till den industrialiserade delen av världen.

• Utvecklingsländer har större del av produktionen idag än för 50 år sen, fig 2.4.

Förändringar mellan i-länder

• Usa’s del av total produktion har minskat relativt sett, från 40% 1963 till 27% 1994. De är trots det fortfarande den största producenten av varor i världen och har högre tillväxt än Västeuropa.

• Ojämn produktion bland länder i Västeuropa. Tidigare jättar som Storbritannien och Tyskland har inte presterat lika bra sen 70-talet.

• Japan som ökade sin produktion ofantligt från 5,5% av total prodution i världen 1963 till 21 % 1994. 2:a i världen.

Förändringar inom u-länderna

• Sklinaderna mellan u-länderna är stora.

• Endast ett fåtal länder (så kallade NIC’s Newly Industrialising Countries) kan räknas som viktiga producenter av varor. Dessa ligger främst i syöstra Asien och har haft mycket kraftig tilväxt sedan början an 80-talet, se tab 2.3.

Tjänste produktion

• I den industrialiserade världen står serviceproduktionen för en större del an BNP än varor.

• Servicesektorn är viktig även i mindre utvecklade länder, tab 2.4, där den dock består av låg-kunskaps –teknologi aktiviteter. (försäljning, utbildning, hälsa mm)

• Ju mer urvecklat ett land är desto större del av servicesektorn består av finansiella tjänster (banker etc.).

Handel

Förändringar i handel med tillverkade varor (manufactures)

• Handeln med tillverkade varor har ökat kraftigt i hela världen efter andra världskriget.

• Även handeln är dock koncentrerad till ett antal stora handelsrutter. Se fig 2.6.

• Det finns samband mellan produktion och handel, men de skiljer sig åt mer än man kan tro.

• Speciellt värt att notera är USA’s extremt stora handelsunderskott.

• Kolla på fig 2.7 och tabell 2.5 för att få en överblick.

Världshandeln domineras av utvecklade marknadsekonomier

• 75 % av totala handeln härstammar från industriländerna.

• 60% av den sker mellan industriländerna själva.

• Mycket av handeln sker regionalt, dvs länder i västeuropa (som är världens handelstätaste område, tackvare EU?) handlar i fösrsta hand med andra länder i västeuropa, japan handlar främst med länder i sydostasien, usa och Kanada handlar mycket tillsammans.

Ökad handel från NIC’s

• Exporten från de Asiatiska NIC länderna har ökat i särklass mest de senaste 20 åren.

• De fyra ”tigrarna” Sydkorea, Taiwan, Hong Kong och Singapore stod 94 för 13 % av total export i världen.

• Resten av länderna hänger på. Se tab 2.6.

• Den ökade handeln är en konsekvens av kraftig ekonomisk tillväxt i regionen

• Klyftan mellan utvecklingsländer i Sydostasien och utvecklingsländer i andra delar av världen (Africa, västra Asien, Latinamerika) har ökat

• 3 saker som förändrats:

• Japan har idag relativt liten betydelse som exportdestination för dessa NIC

• Även exporten till industriländer i Nordamerika och Västeuropa har minskat relativt sett

• Exporten inom regionen (Sydostasien) har däremot ökat

• Den ökade exporten från asiatiska NIC-länder har inneburit att andelen importerade varor i den ”gamla” industrialiserade världen från denna region har ökat kraftigt, se fig 2.10.

Handel med tjänster

• Under 70-talet ökade handeln med tjänster mindre än den med varor

• Under 80-talet var det tvärtom

• Det handlar främst om tjänster som telekommunikation, finansiella tjänster, management, reklam, professionella och tekniska tjänster.

• För en överblick kolla på tabell 2.7

Den ändrade globala kartan för främmande direkt investeringar

Den globala ändringen av produktion och handel är viktiga indikatorer för den ökande internationaliseringen av ekonomisk aktivitet. En annan indikator är FDI( foreign direct investments) som mäter hur mycket som investeras av ett land i ett annat.

Aggregerade trender i FDI

Första halvan av 1900-talet såg stora direkta investeringar men det är efter 2- världskriget som vi ser dramatiska förändringar.( fig.2.11)

Geografiska startpunkter för FDI

Historiskt sett har mesta delen av FDI kommit från TNC( trans national companies) från USA, UK och en eller två andra europeiska länder. Mellan 1950-1970 svarade amerikanska bolag för 40-50 procent av världstotala investeringar. Tillsammans med UK svarade USA 1960 för 2/3 av hela världens total summa. 1985 har denna summa sjunkit till 50%. Nationer som kommit starkt under dessa år är Japan och Tyskland som ökat från ca 1% till 7-8% var.(För närmare redogörelse se table 2.8)

Geografiska mål för FDI

1938 utgjorde investeringar i U-länder 66% av FDI. 1995 har detta fallit till 26%.

Ändringar av de relativa positioner av de utvecklade länderna som FDI destinationer

Alla utvecklade länder har substantiella ut/in FDI. Man kan sätta upp detta som en ratio mellan ut/in. Alla utom 4 länder i Amerika eller Europa har en ratio mellan 0.8-1.5(1995). Tyskland 1.75, Sverige 1.9 , Finland 2.2 och Sweisch 2.5.

• USA har markant fått ökad FDI in. 1960 hade USA ration 5. Idag är USA en viktig marknad och de flesta länder investerar hårt i USA och dess ratio ligger under 1.5.

• Medan Japans utåtriktade investeringar har ökat kraftigt har de inåtriktade inte alls ökat i samma omfattning. Dess redan höga ratio 1975 på 10.5 har ökat till 17.2 1995.

Tendenser att satsa FDI inom vissa sektorer

Historiskt har det mest FDI varit mest koncentrerad inom naturresurs- baserade sektorer. Outvecklande länder har svårt att klara de stora kostnadsbarriärer som finns för storskalig exploation av resurser. TNC´s är fortfarande tungt involverade inom exempelvis petroleum.

Tre breda typer av tillverknings industri har speciellt stor FDI:

• Tekniskt avanserade sektorer(data, läkemedel)

• Stor-volym, medium- teknologi konumentvaru industri(tv,däck,kylskåp)

• Massproduktion konsumentvaru industri med märkesvaror(cigarretter, flingor)

FDI inom tjänstebranschen är främst koncentrerad inom:

• finansiella tjänster(bank, försäkring)

• handels-relaterade tjänster(distribution, marknadsföring)

• telekomtjänster

• företagstjänster(konsultering, transport)

• en del kundtjänster(snabbmat, återförsäljning)

Från sida 51-59 finns exempel på USA´s,UK,tysk,Japansk,och några länder i asiens FDI. Enklast är det att se på bilderna för ev. referens.

Makro-mikro och (mesoscale?) geografi av världs ekonomin

Makro: en global triad

Gobala triaden= världsekonomin är främst organiserad kring en trepolig skruktur. Hörnstenarna är Nord Amerika, Europa och öst och sydöst Asien. Dessa står för 87% av världens tillverkning och 80% av all varu export. Denna triad har blivit starkare under de senaste 10-15 åren.

Triaden står för mer än 90% av världens FDI. Två av triadens ben innefattas av handelsavtal. Europeiska unionen och North American Free Trade Agreement. Det asiatiska benet har ingen formel politisk överenskommelse.

Mikro: en "mosaik av fina gryn"( eg. a fine grained mosaic)

Med mikro menas att vi lever i vissa specifika samhällen- städer, byar och att man ser på ekonomin med ett förstoringsglas och "pusslar samman" bitarna. Inom varje nation finns det diversitet mellan olika städer och byar.

Den enklaste mikro ekonomi skalan/indikatorn är världskartan. Tillverkning mm är lokaliserad mestadels till städerna. Författarna pratar lite flummigt om hur man kan se ljusen från rymden och därav dra slutsaten var den ekonomiska aktiviteten sker.

The mesoscale: korridorer och kluster över gränser

Det kan förekomma ett ekonomiskt kluster av aktivitet över och ibland längs nations gränser. Ett exempel från varje hörn i Triaden:

• Europas huvudsakliga ekonomiska tillväxt axel. DE mest avancerade områderna i Europa kan följas i en axel(linje) från Lonon genom Tyskland till norra Italien. Se Fig 2.29

• Framväxande urbana korridorer i Asien. Det börjar växa fram korridorer även i Asien. Se fig 2.30

• USA-Mexico gränszonen . De föregående två exemplen illustrerar utvecklingen av "mesoscale" regioner som skär över nationsgränser. Men det finns andra exempel där gränser skapar aktivitets kluster; När det är stor skillnad mellan två länder ex. i form av skattetryck, produktonskostnader, finns det ofta starka incitament för utveckling på ena sidan av gränsen för att utnyttja fördelarna på den andra sidan. USA-Mexico är detta bra exempel på detta fenomen. Längs den Mexikanska gränsen mot USA finns det en hel radda med städer och koncentration av tillverknings aktivitet. Båda sidor har utvecklats kraftigt och dragit nytta av varandra. Fig 2.31

Kapitel 3 ”The state is dead…long live the state”

Staten i en global ekonomi

De ekonomiska kopplingarna mellan staterna har stärkts på ett dramatiskt sätt. Det kan även sägas om de olika internationella politiska system, som kan beskrivas som ett ”nät av beroende” (fig 3.1). Dessa nät innehåller tre olika typer av aktörer: nationella myndigheter, internationella organisationer ( tex FN, WTO), och transnationella organisationer ( icke-statliga organisationer såsom transnationella företag, internationella tullunioner, miljögrupper mm). Modellen visar komplexiteten i det globala politiska systemet och framställer nationalstaten som endast en av många aktörer. Oavsett alla de åsikter som framförts

framhäver boken att staten även i fortsättningen kommer vara en viktig maktfaktor i formandet av världsekonomin.

Kapitel 3 är utformat på följande vis:

• Först undersöks de typiska dragen av en stat som en ekonomisk aktör med fokus på dess roll som ”container” av viktiga institutioner, ”regulator” av den ekonomisk aktiviteten, och som en ”competion state”

• Därefter kontrolleras hur staten kan förhålla sig till tre olika områden med relevans för skapandet av en global ekonomi: tullar, utländska investeringar, och industri policy.

• Slutligen studeras regionala block, då dessa blivit en allt större maktfaktor i den globala ekonomin.

States as container, states as regulators, states as competitors

Idag finns det omkring 170 stater i världen, antalet har ökat markant de senaste 40 åren (Afrika, Sovjet). Enligt internationell lag får en stat styra sina interna affärer hur som helst så länge den inte försöker utöka sin a gränser på bekostnad av någon annan stat. Det är inom denna ram som vi kan karaktärisera staten som en container och regulator.

National business systems, nationella diamanter

Richard Whitley är en ledande förespråkare av nationella affärssystem och han hävdar att det finns klara nationella/kulturella drag som verkar skilja länder åt. Ett av hans rön säger att de östasiatiska ekonomierna är långt ifrån homogena, något som skiljer sig från de vanliga förklaringarna till det asiatiska undret.

Michael Porter hävdar i sin tur att det finns tydliga förutsättningar som avgör hur ekonomiskt konkurrenskraftig en nation är. Konkurrensfördelar skapas och bibehålls genom en lokal process. Skillnader i nationers ekonomiska struktur, valuta, kultur och historia bidrar i stor utsträckning till hur det lyckas konkurrera med andra. Medan global konkurrens skulle kunna göra nationen mindre viktig, verkar det som om nationen blivit viktigare, och fått en starkare roll på senare år. Med andra ord hävdar Porter att den speciella kombinationen av en nations förutsättningar avgör i mycket hur konkurrenskraftiga företagen därifrån blir. Porter jämför detta förhållande med en diamant bestående av fyra stora områden(se fig3.3 s84):

• Factor conditions

• Demand conditions

• Related and supporting industries

• Firm strategy, structure and rivalry

Dessutom påverkar slumpen och myndigheterna.

Porter diamantmodell har kritiserats för att förenkla den komplexa verkligheten, och för att underskatta staten roll att göra nationen konkurrenskraftig (s86).

Tävlar stater mot varandra på samma vis som företag inom samma bransch? Tonen i media, speciellt i USA, antyder att så är fallet och det är då framförallt en tävlan mellan USA och Europa på ena sida och de öst- och sydöstasiatiska länder med japan i spetsen som motståndare. Alla stater kämpar för att få en större bit av den globala ekonomin. De tävlar om att attrahera produktiva investeringar för att bygga upp den nationella ”production base” vilken i sin utökar deras förmåga att hävda sig internationellt. Därmed skulle stater kunna beskrivas som ”competition states” vilket medför att de påminner om företag som utvecklar sin strategi för att skapa konkurrens fördelar.

Paul Krugman (1994) ifrågasätter starkt detta synsätt med följande motiv:

• Nationer är inte som företag, de går exempelvis inte i konkurs.

• Internationell handel är inte en jämn ekvation. Om ett företag tar marknadsandelar är det i regel på bekostnad av deras konkurrenter. Men när stora industrinationer utökar sin export så ökar också importen. Om det t.ex går bra för de europeiska nationerna behöver det inte vara på USA’s bekostnad.

• Empirisk erfarenhet stödjer inte teorin. I praktiken tävlar inte nationerna med varandra. Om en stat växer ekonomiskt vill den förstås även dess politiska makt ska öka, så det finns alltid en rivalitet om status och makt. Men den japanska ekonomiska tillväxten innebär inte att levnadsstandarden har minskat i USA.

Olika ”ideal-ramar”

Staten har en nyckelroll i hur deras ekonomi ser ut. Hur staten reglerar sin ekonomi är beroende på kulturell, social och politisk struktur men det kommer att influeras av ett antal faktorer:

• Nationens politiska och kulturella komplexitet och institutioners och intressegruppers makt. Fackföreningar och finansiella intressen kan i mycket påverka styret oavsett om det är en konservativ eller socialistisk regering.

• Storleken på ekonomin och den inhemska marknaden. Speciellt viktigt för handelspolitik. Ju större inhemsk marknad, ju mindre viktig blir handeln med utlandet.

• Naturtillgångar och resurser, fysiska och humana. Om det saknas naturtillgångar måste nationen importera dessa produkter, och denna handel måste vägas upp av export. Detta medför att utrikeshandeln blir viktigare.

• Nationens relativa position i världsekonomin, avseende dess ekonomiska utveckling och industrialisering. Om en nation har en stor makt i världsekonomin är den friare att själv välja sin politik. Den politik som förs av icke industrialiserade länder skiljer sig från den som förs av i-länder.

Typiska nationalekonomipolitiska system se fig3.4

• Market-ideological state, baserad på den nya ”rätta ekonomin” från 1980-talet. Konkurrensbetonad kapitalism.

• Market-rational/regulatory state. Staten reglerar de parametrar som de privata företagen anpassar sig till. Staten styr ekonomin i helhet men det är privata företag som investerar, producerar och distribuerar och de styrs i sin tur av marknaden.

Market-rational perspective

• Att behålla ekonomisk stabilitet.

• Att bistå med infrastruktur, speciellt de med höga kostnader såsom hamnar, järnvägar och flygplatser.

• Att stå för försvar, utbildning och rättssystem

• Bidra till utvecklingen av institutioner för att stödja näringslivet

• Motverka felaktiga priser då marknaden själv misslyckas med detta

• Att fördela resurser så att alla medborgare kan klara baskraven.

• Plan-ideological state. Staten äger och kontrollerar huvuddelen av företagen. Resursfördelning och investeringar är övervägande en statligfunktion. Politiska beslut styrs av ideologi.

• Plan-rational/developmental state. Ekonomin är till stor del privatägd och företagen konkurrerar mot varandra, men staten är inblandad genom att sätta upp nationalekonomiska och sociala mål. Mycket kraft läggs på industripolitik och att bygga upp en struktur som gynnar nationens ekonomiska konkurrenskraft.

Plan-rational perspective

• Högsta prioritet på ekonomisk utveckling, som definieras i tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft framför välfärd.

• Att leda marknaden med instrument framtagna av en ekonomisk byråkrati

• Skapa en institution som stödjer den privata sektorn

• Vill separera den styrande byråkratin och den regerande makten för att skapa ett stabilt politiskt klimat.

Handel, utländska investeringar och policy för industrin

Myndigheterna förfogar över ett antal verktyg att för att kontrollera och stimulera den ekonomiska aktiviteten och investeringar som sker inom landets gränser, och att påverka handeln med utlandet. Handelspolicy, policy mot utländska investeringar och industripolicy överlappar varandra i stor utsträckning.

Handelspolicy

Policy mot handel är något som förekommit i många hundra år och den formade i stor utsträckning framväxten av världsekonomin på 16- och 1700-talet. När Tyskland och USA i slutet av 1800-talet började utmana Storbrittaniens ställning som ledande industrination var det med protektionistisk handelspolitik de byggde upp sin egen industri. Den stora depressionen på 1930-talet utmärktes även den av att länderna skyddade sig bakom höga tullar. Sedan 1970-talet har en ny våg av protektionism (neomercantilism) svept över världsekonomin i och med att myndigheter har försökt styra handeln på olika sätt. En helt ny form av strategisk handelspolitik har uppstått, speciellt i USA.

Policy mot import (fig 3.5)

1. Tullar. Tull är en avgift baserad på värdet av produkten. Tullavgiften tenderar att vara lägst på råmaterial och högre på mer bearbetade produkter(jmf stålrör och bilar). Tullen syftar till att göra de inhemska produkterna mer konkurrenskraftiga i fråga om pris. Används framförallt för att skydda ny och outvecklad industri. (s91)

2. Icke tullbaserade handelshinder. Har ökat i betydelse i och med att tullavgifterna överlag har sjunkit. Medan tullavgifter är baserade på värdet på produkten är dessa hinder mer varierade. Ex: grupp 1: Importkvoter (viktigast), importlicenser, regler om ursprung. Grupp 2: speciella krav på förpackning och märkning, hälso- och säkerhetsföreskrifter. Grupp 3: bidrag till inhemska producenter, att statliga avtal endast går till inhemska företag mm.

Policy mot export

Syftar framförallt till att stimulera export, men även till att minska viss typ av export. Att inte exportera försvarsmateriell till vissa länder är ett exempel på detta.

Ex: Sätta upp mål för export, upprätta Export Processing Zones eller frihandelszoner, ”frivilliga export restriktioner”

Jada jada jada jada

Bhagwati(1988) delar upp de icke-tullbaserade hindrena i två typer:

”High track” restraints, som innefattar GATT-reglerna. De är tydliga politiskt framförhandlade hinder mellan handelspartners: frivilliga handelshinder som har format textilindustrin, stålindustrin, konsumentelektonikindustrin mm.

”Low track” restraints. Tex anti-dumpningsprovision. Dessa har en tydlig roll i fri handel om de inte missbrukas som ett protektionistiskt instrument.

Icke tullbaserade handelshinder (NTB) används framförallt av Europa, Kanada och USA för att skydda inhemska marknaden mot speciellt asiatisk export.

Internationella regler för handel, från GATT till WTO

The General Agrement on Tariffs and Trade (GATT) är internationell institution som bildades efter andra världskrigets slut med inledningsvis 23 medlemsländer. 1995 bildades istället World Trade Organisation (WTO), som 1996 hade 123 medlemsländer och 23 länder söker om medlemsskap (däribland Kina) . Mer är 90% av världshandeln ryms inom WTO´s ramat.

Gatt bildades som en tillfällig lösning 1947 i väntan på en mer heltäckande organisation (kallad ITO), men oenighet mellan medlemmarna gjorde att planerna gick i stöpet. I GATT´s första år blev resultaten av överläggningarna tämligen magra, men på 60-talet skedde en del förändringar; medlemsantalet ökade och bl a infördes anti-dumping regler och tullsänkningar. På 1960-talet låg fokus på handel mellan utvecklade länder, och för att koncentrera sig på utvecklingsländerna handel bildades UNTCAD.

1995 bildadesWTO som representerade en regelorienterad syn för att gynna mångsidig handel med samarbete, istället för att basera sin politik för att uppnå direkta resultat (t ex marknadsandelat, handelvolym mm). Den fundamentala delen i WTO är icke-diskremenering, och det konkretiseras i två regler. Dels most favoured nation principle (MFN) som säger att om två länder förhandlar måste alla länder få delta och lägga ett bud. Den andra delen är ”national treatment rule” som kräver att utländsk gods behandlas på samma vis som inhemskt.

Policy angående utländskt investerande

Från en nationellt synvinkel är utländska investeringar av två typer; inhemska företag som investerar utomlands och utländska företag som investerar i landet. I regel tenderar utvecklade marknadsekonomier vara mindre restriktiva i sin politik mot utländskt investerande än utvecklingsländer. En förklaring till detta är att de utvecklade länderna är de som både investerar mest utomlands, och där flest utländska investeringar sker. Exempel på motsatsen är det utvecklade industrilandet Frankrike som traditionellt haft en restriktiv hållning och utvecklingslandet Singapore som bedrivit en öppen politik.

Policies relating to inward investment by foreign firms (fig 3.7)

Fyra olika kategorier:

Den första syftar till inträdandet av utländska företag i landet. Myndigheten kan vilja ”filtrera” bort vissa företag, av politiska eller ekonomiska skäl:

• Utländska investerare stängs ute från vissa sektorer

• Restriktioner för hur stor del av ett inhemskt företag som få ha utländskt ägande

• Krav på anställning av lokal personal i ledande positioner

Den andra kategorin styr hur företagen ska agera. Ett vanligt krav är en viss nivå av lokala underleverantörer:

• Krav på en viss nivå av lokala aktiviteter

• Krav på miniminivå på export

• Krav på införande av ny teknologi

• Lokala restriktioner på utländska investeringar

Den tredje kategorinsyftar till myndigheternas inställning till företagens vinst och överförandet av kapital. Alla stater vill minimera utflödet av kapital från landet:

• Nivåer och metoder för att vinstskatta utländska företag

• Restriktioner för att föra ut kaptital från landet

Den sista kategorin strävar efter att stimulera investeringar i landet:

• Direkta handlingar för att locka utlnändska investerare

Policies relating to outward investment by domestic firms

• Myndigheten måste först godkänna investeringar utomlands

• Restriktioner för export av kapital (tex kontroll av växling av valuta)

Policy till industri

Ett antal olika politiska verktyg finns för att gynna industrin: politk för att gynna investeringar, småföretar-politik, skapa arbetskraft (bidrag, eller utbildning), framdriva teknisk utvecklning, staligt ägande av produktionen, skattepolitik, arbetskraftsrestriktioner, miljölagar mm. Dessa kan användas på:

1. Vissa delar av industrin för att tex

(a) hjälpa industri i nedgång

(b) stimulera ny industri

(c) för att skydda strategiskt viktig industri

2. Olik typer av företag, tex:

(a) för att stärka entreprenörskap

(b) locka utländska företag

(c) för att hjälpa inhemska företag i konkurrensen mot utländska

3.Särskilda geografiska områden, tex

(a) ekonomiskt nedgångna områden

(b) tillväxtzoner

Internal economic integration: regional economic blocs

Fyra olika politiskt framförhandlade ekonomiska arrangemang kan definieras:

• the free-trade area innebär att handelsrestriktioner mellan medlemsländerna tas bort, men de finns kvar mot icke-medlemsländer.

• The customs union i vilken medlemsländerna har frihandel mellan varandra, och dessutom har gemensam politik mot icke-medlemsländer.

• The common market innebär frihandel mellan stater, gemensam politik mot icke-medlemsländer och fri rörelse av produktionsfaktorer (kapital, arbetskraft).

• The economic union är den mest avancerade formen av regional ekonomisk integration och innefattar förutom tidigare nämnda åtgärder även en gemensam ekonomisk politik som kontrolleras ovanför de enskilda staterna.

Antalet av sådan här arrangemang har ökat dramatiskt, sedan 1948 har 109 regionala handels arrangemang registrerats av GATT.

Regionala handelsblock är av sin natur diskriminerande och går därför mot GATT´s politik. Dock godtar GATT visa arrangemang. De flesta regional blocken har en defensiv karaktär, men man kan identifiera två motstående utfall:

• Trade diversion inträffar när, p g a ett regionalt block, handel med en tidigare partner ersätts med handel med en partner medlem i blocket.

• Trade creation inträffar då handel ersätter produktion hemma eller då handeln ökar och det är ekonomisk tillväxt i blocket.

EU

EU är den mest utvecklade om komplexa av världens alla regionala ekonomiska block. Det har utvecklats från European Economic Community som bildades i Rom 1957. 1991 slöts Maastricht fördraget som markerar en betydligt mer ambitiös politis agenda som syftar till en ekonomisk union. Det innebar bl a starkare sociala bestämmelser och förberedelser för att skapa en gemensam europeisk valuta och monetärt system. Den stora fördelen med detta är minskade kostnader och osäkerheten som det innebär att handhålla 15 olika valutor.

The North American Free Trade Agreement

NAFTA är en typisk politisk-ekonomisk utveckling. Genom att integrera två högt utvecklade länder (USA, Kanada) och ett stort utvecklingsland (Mexiko) till en frihandelszon förändrade den ekonomiska kartan i kraftigt. Inkomstgapet mellan USA och Mexiko är betydligt större än mellan det rikaste och fattigaste landet i EU. NAFTA bildades 1994, USA gick med bl a för att få tillgång till Mexikanskt råmaterial (olja), marknaden och billig arbetskraft. Kanada fylla stärka sina handelsavtal med USA, och Mexiko ville locka investerare till landet.

The Asian-Pacific Economic Co-operation Forum

APEC bildades 1989 på intiativ av Australien. Den innefattar flera av de ostasiatisk länderna (Kina, Japan), oceaniska länderna och även Nordamerika. Eftersom länderna är så olika har de även väldigt olika inställning till APEC. APEC är även av de tre nämnda det minst integrerade samarbetet, och det är idag svårt att se att det skulle utvecklas likt EU.

Kap 4: Politiska variationer i olika länder

Syftet med detta kapitel är att visa på de stora dragen inom politik i de ledande och nya i-länderna.

De äldre i- ländernas ekonomier i USA och Europa

Historiskt sett har USA och Storbritannien tillhört kategorin marknadsekonomi med regleringar om inte t.o.m. ren marknadsekonomi. Det kontinentala Europa har däremot tenderar, trots variationer, att hamna mellan marknadsekonomi med regleringar och planekonomi/utvecklingsekonomi.

Under 80-talet genomförde i stort sett alla länder deregleringar i syftet att minska statens kontroll. Tyvärr ledde ofta deregleringen till införandet av nya regleringar då det är nödvändigt i ett fungerande samhälle. I alla länder, utom USA, innebar dereglering privatisering då staten sålde ut de offentliga bolagen.

Gemensamt för alla länder är en regional politik som innebär att man gynnar vissa speciella områden för att lösa ekonomiska utvecklingsproblem (arbetslöshet). Man får då t.ex. ekonomiska fördelar om man flyttar sitt bolag till ett område med hög arbetslöshet. Det är även vanligt att man låter TNC som flyttar in i landet få fördelar. Allt detta går numera under EU-lagstiftning.

Frankrike

Frankrike har störst politisk inblandning i industrin bland de europeiska länderna. Under 60- och 70 talen ville de uppnå teknologisk självständighet från USA, vilket ledde till stora

statliga investeringar i kärnkraft, flyg, rymdteknologi och elektronik. Såsmåningom smalnade satsningarna ned till tillväxtsektorer som bioteknik, robotar, textil, elektronik mm.

Den franska staten påverkar industrin genom köpregleringar och kontroll över de finansiella instituten vilket har medverkat till att landet återskapat sin industriella struktur och internationella konkurrenskraft efter andra världskriget.

Tyskland

I Tyskland är makten fördelad mellan den federala regeringen och Bundesländerna. Staten tar hand om lån, skatte- och marknadsåtgärder men har även stimulerat den teknologiska utvecklingen. I övrigt hanteras det mesta på Bundeslandnivå. Tysklands stora problem de senaste tio åren har varit att få sammanslagningen av Europas starkaste ekonomi och en planekonomi (Väst och Öst) att fungera. De största problemen har varit handelsbrister, arbetslöshet, hög inflation och höga räntor.

Storbritannien

Liknar mer USA än det kontinentala Europa. Efter kriget har landet växlat mellan en rad olika system.

50- talet: Nyttjade staten endast makroekonomisk inblandning

60- talet: Försökte staten utveckla en national plan, men det hindrades av extern press. Staten uppmuntrade sammanslagningar då man ville ha stora bolag

70- talet: Blev staten återigen oengagerad, och staten gynnade små bolag.

74: Engagemang i industriella strategier

79: Thatcher kom till makten och utvecklade Storbritannien mot oberoende marknadsekonomi.

USA

Den federala regeringen reglerar för fortsatt fri konkurrens och USA är idag det närmaste en marknadsstat som finns. Det finns dock undantag i form av skatter men även andra regleringar som syftar till att skapa passande investeringsklimat för privata bolag. Ibland har regeringen t.o.m. gått in och räddat enskilda bolag, ofta stora, för att rädda samhällen som är beroende av arbetstillfällena.

På stat- eller lokalnivå är engagemanget större. Olika stater för en slags reklamkampanj för att locka till sig industrier. Det finns en oro att hela USA ska bli uppköpt, men ännu har inga regleringar införts. Mellan staterna finns stora variationer rörande bl.a. fackföreningar och skatter.

USA har många olika lagar vad det gäller handel:

OAP (offshore assembly provisions): innebär att amerikanska bolag kan exportera inhemskt material till ett land, där de sedan förädlar. Vid import av produkt betalar bolaget endast skatt på kostnaden för det utländska produktionsarbetet.

Trade Act: innebar att det inte skulle finnas några barriärer orsakade av tullar. Men detta ansågs inte rättvist och ledde till stora bråk med Japan, Sydöstra Asien och Europa.

OTCA ( Omnibus Trade and Competiveness Act): innehåller super klausul 301 som, till skillnad från de andra lagarna, är riktad till hela länder och inte endast enskilda industrier. Den säger att om inte USA är nöjd med ett annat land och dess lagar får det landet sämre tillgång till den amerikanska marknaden.

Japan

Historiskt har den japanska staten en mycket viktig roll i landets affärsliv. Regleringar och statlig inblandning har setts som en nödvändighet för nationens tillväxt. Det privata ägandet

dominerar stort i Japan och eftersom de inte har några naturtillgångar eller jordbruk lever landet på nationell och internationell tillverkningshandel.

1949 bildades MITI (Ministry of International Trade and Industry) som har till uppgift att leda den japanska industrin på rätt spår (närmare beskrivet i Box 4.1).

Innan 80-talet var kontrollen av import och export stor i Japan. Man importerade teknologi genom licensiering eller köp men tillät inga utländska aktörer att komma in på marknaden. Fokus låg på att bygga upp en stark inhemsk ekonomi vilket man uppnådde genom fördelaktig finansiering, skattereducering och utestängning av utländska konkurrenter. Inhemsk konkurrens och sammanslagningar uppmuntrades då det ökade effektiviteten.

Ekonomin utvecklades från en lågkvalitets ekonomi till en ekonomi som var både kvalitets- och kapitalintensiv.

Numera har det skett en uppluckring och Japan har investerat i utlandet (speciellt i lågkostnadsproduktion i sydost Asien). Under 90-talet infördes en politik på högvärderad valuta och efter handel med Europa och USA så sprack den berömda bubblan.

MITI har en mindre roll idag.

Fig. 4.1 visar den japanska statens inblandning i förhållande till efterfrågan.

NIE (Newly Industrializing Economies) i östra och sydöstra Asien samt Latinamerika

Vad som är gemensamt för dessa länder är att national staten har haft en central roll i deras ekonomiska utveckling och att de alla (utom Kina) är marknadsekonomier med stor inblandning från staten. I övrigt så skiljer de sig markant åt. Asien har varit framgångsrikare än Latinamerika vilket vissa tror beror på att i Latinamerika så reglerar och satsar staten inom landet medan Asienländerna mer riktat sig utåt.

Olika typer av industrialiserings strategi

1. Export av inhemska varor

2. ISI (Import-substitut industrialisering), dvs man tillverkar produkter som annars skulle importeras och skyddar mot sådan import (tullar1, licens…).

3. EOI (export-orienterad industrialisering)

Vilken variant man väljer beror på ekonomiska resurser, land storlek, attityden hos regeringen m.m. Den vanligaste utvecklingen brukar vara att man börjar med ISI och sedan går mot EOI. Det finns tre faser av ISI; produktion av konsumentvaror, ”mellanliggande” varor och kapitalvaror.

Under 50- och 60- talen gick många av dessa länder över till EOI p.g.a. snabb liberalisering och tillväxt i världshandeln, ”mindre” geografiska avstånd2, global spridning av TNC samt stor statlig inblandning. För att få en konkurrenskraftigare export devalverade man sin valuta och utnyttjade sin billiga och läraktiga arbetskraft. Fig. 4.3 visar utvecklingen och man kan se att båda regionerna satsat liknande men vid olika tidpunkter och med olika varaktighet.

EPZ (export-process zones)

På vissa håll har man infört zoner där bolag får investerings- och handelsfördelar, undantag från vissa lagar, det finns inga restriktioner på utländskt ägande och där det finns en väl fungerande infrastruktur och service (se karta fig. 4.4). de skiljer sig från free-trade zones och freeports då det inte sker någon tillverkning eller förädling i de två senare. Sammanlagt sysselsätter EPZ 4 miljoner människor.

Syd Korea (utveckling av produkter tabell 4.1)

1 Tullarna i Latinamerika under 60-talet visas i fig. 4.2.

2 Bättre transporter

Syd Korea (f.d. japansk koloni) har en mäktig ekonomisk byråkrati och det finansiella systemet styrs av staten. Precis som Japan ville man bygga upp en stark inhemsk industri och stöttade därför några få stora bolag chaebol vilka idag dominerar den koreanska ekonomin. Även här skyddades de inhemska företagen från utländska konkurrenter. 1983 lättades den statliga kontrollen och utländska investerare uppmuntrades och pressen på en uppbrytning av alliansen mellan staten och chaebol ökar mer och mer.

Taiwan ( utveckling av produkter tabell 4.2)

Är en blandning mellan Korea och Hong Kong eftersom landet är en f.d. japansk koloni men har många kinesiska invånare. De senare tog med sig kapital, yrkesskicklighet och entreprenörskap. Staten ägde i början industrier som bl.a. tillverkade textil, plast och syntetiska fibrer. Det statliga ägandet har dock minskat genom åren, men inblandningen är fortfarande stor i den ökande exporten och landet har fortfarande störst offentlig sektor av NIE. Efter oljechocken (mitten av 70-talet) har staten investerat kraftigt på utbildnings och teknologisk nivå för att minska beroendet.

Singapore

Singapore är en gammal brittisk koloni och minst av NIE. När det blev självständigt 1965 så satsade de på en export-orienterad och arbetsintensiv tillverkningsutveckling, då de hade hög arbetslöshet, inga naturtillgångar och liten hemmamarknad. Genom skattefördelar, bra infrastruktur, disciplinerad arbetskraft och fri handel attraherade Singapore utländska bolag. På 70-talet ville staten öka antalet inhemska bolag för att höja teknologi- och kunskapsnivån genom lönehöjningar, expansion i utbildning, forskning och utveckling, skattesänkningar hos högteknologi samt uppmuntra de företag som ej ville uppgradera att flytta till ett annat land. På senare år har Singapore utvecklats mer mot tjänstesektorn och marknadsför sig som ett globalt affärscentrum med bra geografiskt läge och infrastruktur.

Kina

Kina har genom sitt kommunistiska styre och ekonomiska synsätt dragit sig ifrån världsekonomin men är ändå en viktig aktör p.g.a. sin storlek och ekonomiska potential. Efter Maos död (76) länkades den kinesiska ekonomin samman mer med världsekonomin genom införandet av de fyra zonerna (fig. 4.6) vilka liknar EPZ men är större. På detta sätt får Kina utländsk valuta och kunskapsutbyte utan att marknadsekonomiska idéer sprids in i landet. Utvecklingen i landet är osäker, men enligt boken otroligt intressant…

Mexiko

Mexiko hade en stor inhemsk marknad, stora resurser och tillgång till USAs markand vilket innebar hög tillväxt fram till 1981 då oljekrisen innebar en finansiell kollaps för Mexiko. Efter krisen försökte man stabilisera situationen genom handelsreformer, sänkta tullar och enorm dereglering (privatisering). Detta ledde till snabb inströmning av utländska spekulationspengar (”hot money”), peson sköt i höjden och 1994 en devalvering som innebar en ny ekonomisk kris. Mexiko är, till skillnad från Asienländerna, beroende av utländsk teknologi, import av kapitalvaror, kunskap och licenser och är därför inte lika export-orienterade.

Global Shift kap 5

Technology: the ‘great growling Engine of Change’

Teknologi och ekonomisk förändring

Teknologi ensamt skapar inga förändringar. Teknologi är en starkt bidragande faktor till förändring. Den ger möjligheter till nya strukturer, nya organisatoriska och geografiska arrangemang av ekonomiska aktiviteter, nya produkter och nya processer, utan att för den skull göra någon särskild utgång given.

I det här kapitlet kommer vi fokusera på de aspekter av teknologisk utveckling som influerat internationaliseringen och globaliseringen av ekonomisk aktivitet.

Kapitlet delas in i fyra huvuddelar:

1. De huvudsakliga kännetecknen på teknologisk förändring diskuteras för att vi ska kunna identifiera nyckel teknologier och deras förändring över tiden.

2. Vi fokuserar på ”avståndsminskande” teknologier inom transport och kommunikation. Dessa är centrala när det gäller internationalisering och globalisering.

3. Vi tittar på tekniska förändringar i både produkter och processer och undersöker till vilken grad helt nya metoder för produktion och organisation uppkommer.

4. Vi tittar på den geografiska placeringen av utveckling, främst tendensen att förnyelseaktivitet och kunskapsutveckling sker i olika ”teknologi distrikt”.

Den teknologiska förändringsprocessen: ur ett evolutionärt perspektiv

Teknologisk förändring är en form av lärande: hur löser man problem i en mångfaldig och föränderlig miljö. Teknologi är inte en självständig process den har inget eget liv. Teknologi är en social process som är socialt och institutionellt befäst. Den skapas och accepteras/accepteras inte genom människlig medverkan: individer, organisationer eller samhällen. Val av och användning av olika teknologier påverkas av en önskan om att göra en stor vinst i form av kapital, marknadsandelar eller investeringar.

Olika typer av teknologisk utveckling

Freeman och Perez (1988) tittade på fyra typer av teknologisk utveckling

• Tillväxtförnyelse (Incremental innovations): småskalig, progressiv modifiering av existerande produkter och processer:

De uppkommer oftast på grund av förbättringar gjorda av ingenjörer som är involverade i processen eller som förslag från användare och är nästan aldrig ett resultat av forskning. Trots att dess effekt är extremt viktig för utvecklingen av produktiviteten så har en enskild förbättring sällan någon dramatisk effekt och passerar oftast obemärkt förbi.

• Radikal förnyelse ( Radical innovations): diskontinuerliga händelser som drastiskt förändrar befintliga produkter och processer.

En ensam radikalförnyelse kommer inte att påverka det ekonomiska systemet. Ett helt kluster av radikala förnyelser är förenade som tillexempel med, syntetmatrialindustrin eller halvledarindustrin kan dock göra det.

• Förändring av ”teknologiska system”: dessa är stora teknologiska förändringar som påverkar flera olika delar av ekonomin, liksom den utvecklar helt nya sektorer.

Freeman (1987) föreslår att följande fem sammanfattande teknologier har skapts av sådana teknologiska system:

1) informationsteknik

2) bioteknik

3) materialteknik

4) energiteknik

5) rymdteknik

• Förändring av det teknoekonomiska paradigmet: de verkligt storskaligt revolutionära förändringarna.

De representerar nya teknologiska system som har så genomträngande effekt på ekonomin att de förändrar sättet att producera och styra ´helt och hållet’. Förändringarna är så stora att de berör både kostnadsstrukturen och produktionen och distributionen genom hela systemet.

Långa vågor

Den ryske ekonomen N.D Kondratiev införde 1920 ett sätt att beskriva global ekonomisk tillväxt som långa vågor om femtio år. (Figur 5.1) Fyra hela K-vågor kan ses och vi är nu i början på den femte. Varje våg är uppdelad i fyra olika faser: högkonjunktur, konjunkturnedgång, depression och återhämtning. Varje våg kan associeras med viktig teknologisk utveckling inom produktion, distribution och organisation. Detta stimulerar ekonomisk tillväxt och arbetstagande, trotts att enbart teknologisk utveckling inte räcker för att skapa ekonomisk tillväxt. Demografiska, sociala, industriella, finansiella och andra krav måste också vara uppfyllda. Vid något tillfälle minskar tillväxten: efterfrågan kanske minskar på grund av större konkurrens. Detta medför att antalet nyinvesteringar minskar, företag rationaliserar och omstrukturerar sina operationer. Vilket gör att arbetslösheten ökar. Detta fortsätter tills botten av vågen är nådd då ny teknologi kommer och får vågen att vända uppåt igen. Kanske på grund av ny teknologi som tagits fram på grund av nedskärningar.

Även om det finns oenigheter om hur långa dessa vågor är så är de flesta överens om att dessa vågor också hör ihop med förändringar av det tekno-ekonomiska paradigmet. Detta är inte en plötslig process utan någonting som pågår ständigt. Det nya tekno-ekonomiska paradigmet börjar utvecklas inom det gamla genom att visa på dess brister. Det etableras efter en kris på grund av strukturomställningar tillföljd av en djup social och instutionellförändring. (Freeman och Perez,1988)

Som figur 5.1 visar innehåller varje fas inte bara teknologisk utveckling utan även ekonomisk omorganisation, samarbete och tävling. Banan för organisatorisk förändring har följt en väg från tidig fokus på individuella entreprenörer i K1 genom små firmor till medelstora firmor i K2, till monopolistiska, ologopolistiska och kartelstrukturer i K3, till centraliserade, hierarktiska TNC’s i K4, och påstås det nätverk och allianser i K5. Varje K våg har dessutom sin egen geografiska utsträckning.

K1: England, Frankrike och Belgien

K2: + Tyskland och USA

K3:+ Sweitz , Nederländerna

K4: +Japan, Sverige och alla andra industrialiserade länder

K5: Japans roll har stärkts och Taiwan och Korea har tagit sig in.

IT: En nyckel teknologi

K5 som verkar ha börjat på 1980 och 1990 talet, associeras med IT en av de sammanfattande teknologier som tagits upp tidigare. Detta paradigm sågs som en förändring från en teknologi som baserats på billig energi till en som baseras på billig information härled från framgångar inom microelektronik och telekommunikation. Informations teknologi ses som det nya teknoekonomiskaparadigmet. Trotts det är IT ingenting nytt. Tre faser av IT har beskrivs av (Hall och Preston, 1988, s 30)

• Enkla teckningar som representerade ett språk: penna papper.

• Mekaniska, elektroniska teknologier som gjorde masstryck möjliga: telefon, skrivmaskin, grammofon, kamera. Radio och TV.

• Mikroelektronisk teknolog: datorer, robotar.

Hall och Preston såg de den första som gammal IT, de två senaste som ny IT. Sen uppfann de en ny term (convergent IT) sammanstrålande IT, som refererar till den senaste utvecklingen under 1970 och 1980 talet, när datorer och telekommunikation integrerades till ett informationssystem. När termen IT används i fortsättningen i boken är det sammanstrålande IT vi refererar till. (Figur 5.2) visar hur denna sammanstrålning har gått till. Inte förrän på 1960 talet kan man klart och tydligt se sammanstrålningen.

Avståndsminskande teknologier

En fundamental förutsättning för utvecklingen av internationell produktion och av TNC’s är utvecklingen av teknologier som övervinner hinder inom tid och rum. Den viktigaste och mest uppenbara - är transport och kommunikationstekniken. Den skapar möjligheter för utvecklingen av TNC’s. Likaså är den grad av geografisk specialisering – (the spatial division of labour)- begränsad av dessa teknologier. Transport och kommunikations teknologier har två, trots att de är relaterade, kompletterande roller:

• Transport system är de sätt m.h.a. vilka mattrial, produkter och människor transporteras.

• Kommunikationssystem är de sätt m.h.a. vilka information skickas från plats till plats.

Viktig utveckling inom transportteknologi

När det gäller den tid det tar att ta sig från en plats till en annan råder det ingen tvekan om att världen har krympt dramatiskt.(Figur 5.3) Det största genombrottet kom med: ångkraft som ett framdrivningssätt och användningen av järn och stål för tåg, räls och ångbåtar. Dessa tillsammans med Suezkanalen och Panama, minskade verkligen de geografiska avstånden. Järnvägen och ångbåtarna införde en ny nivå av mänsklig aktivitet. Flödet av mattrial och möjligheterna till geografisk specialisering ökade enormt.

1900-talet och speciellt de senaste århundradena har sett en enorm acceleration av denna avståndsminskning. I ekonomiska termer har den viktigaste utvecklingen varit den av kommersiella Jet flygplan, utvecklingen av ocean-gångare och introduktionen av kontainrar, vilka förenklar överföringen mellan olika former av transportmedel. Det är ingen slump att början för TNC’s sammanfaller med de första jetplanen år 1950. (Figur 5.4) Man måste dock vara medveten om att denna minskning av avstånd var mycket ojämnt fördelad. Den transportteknologiska utvecklingen var geografiskt koncentrerad till ett fåtal platser. Vad geografen Donald Janelle kallar ”time-space convergence” påverkar vissa platser mycket mer än andra. De ledande ekonomierna i världen kom närmare varandra medan avstånden ökade mellan de mindre industrialiserade länderna. Figur 5.5 visar hur den här processen påverkade England under 1960 talet. Den visar den snabbaste restiden från London till andra delar av världen.

Viktig utveckling inom kommunikationsteknologi

Den expansiva utvecklingen av transport teknologi hade aldrig kunnat genomföras om man inte samtidigt hade utvecklat kommunikationsteknologi på samma nivå. Den nya telekommunikationstekniken är den elektroniska motorvägen för informationsåldern, fult likvärdig den roll som järnvägarna spelade vid industrialiseringen.(Henderson och Castells, 1987)

Överföringskanaler: satelliter och optisk fiber

Den viktigaste katalysatorn för ökad global kommunikation var utvecklingen av satellitteknologi. Användningen av satelliter för kommersiell telekommunikation började så sent som 1965 när Intelsat I utvecklades. Det är ett multinationel förening av 122 länder vilkas satelliter är placerade för att tillhandahålla global täckning.

Satellit kommunikation utmanas nu av en ny teknologi: optisk fiber kabel. Dessa har en väldigt hög överförings kapacitet och, överför data vid väldigt hög hastighet och signal. Figur 5.6 visar den snabba ökningen av satellit och kabel kapacitet över Atlanten, grund strukturen för den optiska fiber kommunikationen i Indiska oceanen och den globala digitala motorvägen som sammanför världens tre ledande marknader: Nord Amerika, Väst Europa och Japan.

Ett resultat av denna utveckling är att har blivit en skarp minskning av kostnaden för telekommunikation. Inte bara för att kostnaderna för satellitkommunikation inte beror på avstånden även användar kostnaderna har sjunkit dramatiskt. Trotts det är det bara väldigt stora organisationer, både när de gäller företag och stater, som har råd att helt fullt utnyttja kapaciteten av de nya kommunikationsteknologierna. För TNC’s har det dock blivit livsviktigt för att kunna sköta sina affärer. De är de största användarna av internationellt leasade telekommunikationsnätverk.

Massmedia

Utvecklingen för kommunikations media har revolutionerat möjligheterna för stora organisationer att arbeta över stora geografiska områden och på det sättet spela en nyckelroll i utvecklingen av TNC’s. Utan massmedias hjälp hade detta aldrig varit möjligt. Det är ett maktmedel både när det gäller att sprida information och att övertyga, där av deras starka position i reklambranschen. Ett viktigt medel på grund av att det inte ställer några krav på att kunna läsa och skriva. Den allra mest revolutionerande var då utvecklingen av transistorradion tog ut informationen till de allra minsta byarna.

I dag är det TV: n som har den mest dramatiska effekten på människors medvetenhet och uppfattning om världen runt omkring. Det är viktigt att inse att en väldigt stor el av denna information är reklam. Media tillhanda håller kanaler för nationella marknader att marknadsföra sina produkter från TNC: s.

Internet: skelettet i Cyber- rymden

Det består av ett omfattande nät av telekommunikation vars fixa punkt är datorer av olika slag. Användningen domineras av USA 65 % år 1994 och är väldigt relaterat till strukturen av den globala ekonomin vilket medför att u-länder är underrepresenterade. Det är för tidigt att säga något om effekten av Internet men det är redan uppenbart att användningen har växt så snabbt att man får problem med åtkomst, t.ex. för långsam uppkoppling.

Teknisk förändring av produkter och processer

Produktutveckling och produktlivscykeln

För att överleva på lång sikt i en intensivt konkurrerande miljö krävs det att man hela tiden expanderar geografiskt eller har en kontinuerlig ström av nya produkter. Tanken om att efterfrågan sjunker med tiden fångas av modell (5.9) Produkt-livs-cykeln PLC. Denna följer ett antal givna steg: introduktion, tillväxt, mognad och nedgång. Se föreläsnings anteckningar 29/4 och (figur 5.9)

1. Introduktion: kunden undersöker produkten.

2. Konkurrensen ökar produkten kopieras, priset sjunker.

3. Marknaden mättas företag slås ut.

4. Konsumenterna tröttnar, nya produkter kommer in.

Produktlivscykeln visar att alla produkter har en begränsad livslängd. Vissa kortlivade produkter kan ha en livstid <= 1 år. Allt tyder på att produktlivscyklarna blir kortare och lortare. Det finns tre bra sätt som produkt livscykeln kan förlängas på:

1. Introducera en ny produkt när den andra är på nedgång så att överlappning sker.

2. Förlänga livscykeln genom förbättringar och nya egenskaper/användningsområden.

3. Förändringar i produktions tekniken så att produkten blir mer konkurrenskraftig.

Produktionsprocess och teknologi.

Tre viktiga och nära relaterade beslut är involverade i produktions processen:

• Vilken teknik som ska användas, vilka kvantiteter och mattrial som ska väljas p.g.a. olika pris på mattrial.

• Hur mycket som ska produceras, produktionskostnaderna sjunker när kvantiteten ökar.

• Var det ska produceras, om man ska utlokalisera produktionen för att få billigare lokalhyra och arbetskraft.

Produktions processen och produkt livscykeln

Varje steg i produktlivscykeln har olika produktionsprocess attribut: när det gäller kapital intensitet, arbetskraft, industristruktur.

1. Produktionsteknikerna varierar, kapital intensiteten är låg, arbetskraften består av ingenjörer.

2. Massproduktion introduceras, kapitalintensiteten ökar och arbetskraften består oftast av de olika styrelse funktionerna.

3. & 4. Marknaden mättas, man fokuserar på kostnads reduktion, kapital intensiteten ökar ytterligare och man anställer lågutbildad arbetskraft.

Dennas linjära bild av förändring en i produktions processen är dock allt för enkel.

Flexibilitet: världen efter fordismen

Under industrialiseringen har produktionsprocessen utvecklats genom ett antal steg:

• Tillverkning

• Tillverkning med hjälp av maskiner

• Vetenskaplig tillverkning (K2-K3)

• Fordism: löpande band tillverkning (K3-K4)

• Efter fordism: nya flexibla produktionssystem utvecklade med hjälp av informationsteknologi.(K5)

Det råder skilda meningar om vad som verkligen inträdde i K5 där av namnet efter fordism. Många anser att fordismen gick in i en kris i mitten på 1970 talet och att den har ersatts av nya sätt att producera. Den viktigaste egenskapen anses vara flexibilitet i produktionsprocessen, i företags organisationen och i organisationen med underleverantörer och kunder. En nyckel faktor för denna flexibilitet är möjligheten att använda informations teknologi i maskiner och operationer. Detta resulterade i tre olika trender:

• Informations intensitet i stället för energi eller mattrial intensitet i produktionen.

• Större flexibilitet i produktionen vilket den får på tre följande sätt:

1. Stor volym är inte längre nödvändigt för hög produktivitet.

2. Förändring är inte lika dyrt och riskfullt.

3. Man kan fokusera på segment i stället för massmarknader.

• Förändring i efterfrågan på arbetskraft, kompetens i stället för kvantitet.

• Ökad standardisering och rutinisering.

• Ökad flexibilitet i produktionsprocessen.

Flexibel specialisering: återfödelsen av hantverksbaserad produktion?

Fordism associeras med stora företag och vertikalt integrerad produktion som producerar standardiserade varor. Den ny flexibla produktionstekniken ledde till att små och självständiga företag utvecklas som kan tillgodose behoven på den lokala marknaden. (Pior& Sabel’s)

Alla höll dock inte med om den här diagnosen Gertler1988, Sayer &Walker 1992 och Harrison 1994 ansåg att förklaringen var alldeles för enkel. Flexibilitet är mycket mer komplext.

Japansk-inspirerad version av efter fordism: Toyotism eller Fuijitsuism

Tabell 5.2 summerar kontrasterna mellan de tre systemen:

• Produktionsorganisationen är flexibel när det gäller utrustning men framförallt när det gäller arbetskrafts organiseringen. Arbetslag, arbetsrotation, learning–by-doing och flexibilitet ersatte den fordistiska massproduktionen.

• Kvalitetskontroll under hela produktionsprocessen. Total quality managemnet (TQM) innebär att man bygger in kvalitet från början hellre än att titta efter fel när produkten är klar.

• Man använder sig av just in time (JIT) system.

Att kala detta för Toyotism visar på den ledande roll som Japan spelade inom bilindustrin. (

Kenny &Florida 1989 kallade det i stället för Fujitsuism vilket kom från ett av Japans ledande informationsteknologi företag Fujiutsu:

Fujiutsu förklarar hur Japan har förändrats efter ”efter fordismen” till en industriell organisation som är särskilt anpassad till informations åldern.

• Användningen av IT för att överföra information.

• Sambandet mellan utveckling och produktion.

• Nya sätt att organisera efterfrågan och öka konsumtionen.

Det finns både för och nackdelar med de olika efter fordismerna, man kan egentligen inte dra någon slutsats om någon global trend mot någon speciell efterföljare till fordismen. Det är bättre att förklara den nuvarande trenden som en mix av de olika systemen som beskrivits ovan.

Utvecklingens geografi: utvecklings miljö och teknologi distrikt

Vid analysen av Kondratievs långa vågor måste man också ta hänsyn till den geografiska spridning som varje våg har. En nyckel faktor är den innovativa miljö som formar socialteknologiska sammanhang inom vilka innovativ aktivitet pågår. Figur 5.10 är ett diagram över processen av lokal ansamling av kunskap och innovations processer. Diagrammet visar tre element:

• Trial and error: naturen av problemlösningen och behovet av informations utbyte på lokal nivå.

• Barriärerna som finns för att hindra lokal kunskap att sippra utanför de lokala nätverken.

• Inflödet av information till de lokala nätverken

Trotts att sådana lokala innovativa miljöer byggs upp av starkt plats-specefika nätverk visar utvecklingen av TNC: s att de finns både innanför och utanför nätverken samtidigt. Stroper (1992) använde termen technology district för att beskriva geografiska kluster baserade på produktbaserat teknologiskt lärande. Tabell 5.4 är en förteckning över technology districts/technopoles som identifierats. De flesta har uppkommit genom naturlig tillväxt processer men några få är skapade av nationell teknologipolicy. Dessa teknologiska ansamligar formar de viktigaste kännetecknena för global ekonomi.

Kapitel 6.

Transnational corporations: the primary ”movers and shapers” of the global economy

Inledning

Kapitlet behandlar transnationella företag (TNC), d.v.s. företag som har makt att samordna och kontrollera egna och/eller av andra ägda verksamheter i mer än ett land. Begreppet vilar på tre punkter:



Kurslitteratur

Annons

Yoodo

 
   


Annons