Loading...
 
Print Send a link

Mikroekonomi

För bättre formaterade sammanfattningar klicka här!


Ekonomi
(från gr. oikos, "hus" och nomos, "lag") behandlar hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov.

 


Mikroekonomi är det område inom nationalekonomin som i huvudsak analyserar producenters och konsumenters samverkan på marknader. Antaganden om aktörerna och marknaden görs och utifrån dessa dras slutsater om hur ekonomin bör eller kommer att fungera.

 


Positivt påstående

 


Normativt påstående

 


Exogena, Endogena .De tillväxtmodeller som används för att undersöka ekonomisk tillväxt kan delas upp i exogena och endogena tillväxtmodeller. Den grundläggande skillnaden är att exogena tillväxtmodeller inte försöker förklara den långsiktiga tillväxten, utan tar den som given och analyserar dess konsekvenser; ett viktigt exempel Solow-modellen. Endogena tillväxtmodeller, exempelvis Romer-modellen, förklarar tillväxten inom modellen, vilket också ger möjlighet att analysera hur ekonomisk politik kan påverka den långsiktiga ekonomiska tillväxten

 


Konsumtionsmöjlighetsmängd

 


Preferens, något som föredras av en person. I valet mellan flera olika alternativ föredrar eller prefererar man ett av alternativen.

 


Nyttofunktion, ett centralt begrepp inom nationalekonomi och företagsekonomi. Nyttofunktionen beskriver en konsuments nytta i förhållande till olika konsumtionsnivåer. Inom mikroekonomin så skapas ekonomiska modeller bestående av konsumenter och producenter. Konsumenten moduleras i dessa modeller oftast som en nyttomaximerare. Därigenom blir nyttofunktionen central i beskrivandet av konsumenten i dessa modeller.

 


Nyttofunktionen antas vara strängt växande, vilket innebär att varje ytterligare konsumerad enhet innebär nytta för konsumenten.

 


 

 


 

 


 

 


 

 


In economics, the Cobb–Douglas functional form of production functions is widely used to represent the relationship of an output to inputs. It was proposed by Knut Wicksell (1851–1926), and tested against statistical evidence by Charles Cobb and Paul Douglas in 1900–1928.

 


For production, the function is

 


Y = ALαKβ,

 


where:

 


  • Y = total production (the monetary value of all goods produced in a year)

     

  • L = labor input

     

  • K = capital input

     

  • A = total factor productivity

     

  • α and β are the output elasticities of labor and capital, respectively. These values are constants determined by available technology.

     

 

 


Rational choice theory, also known as rational action theory, is a framework for understanding and often formally modeling social and economic behavior. It is the dominant theoretical paradigm in microeconomics. It is also central to modern political science and is used by scholars in other disciplines such as sociology and philosophy.

 


The 'rationality' described by rational choice theory is different from the colloquial and most philosophical uses of rationality. 'Rationality' means in colloquial language 'sane' or 'in a thoughtful clear headed manner'. In Rational Choice Theory 'rationality' simply means that a person reasons before taking an action. A person balances costs against benefits before taking any action, be it kissing someone, lighting up a cigarette or murdering an old man. In rational choice theory all decisions, crazy or sane, are arrived at by a 'rational' process of weighing costs against benefits.

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


Avtagande Marginell substitutionskvot (Marginal rate of substitution)

 


Marginell substitutionskvot

 


·      Med MRS menas att man måste ge upp en vara för att få en annan men ändå vara lika nöjd - vilken kvot?

 


~np~ {img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image002.gif height=173 width=445 alt=Image}~/np~

 


·      MRS är den mängd av vara Y som en konsument är beredd att avstå ifrån för att erhålla en ytterligare enhet av en annan vara X.

 


·      Detta kan även uttryckas som dy/dx

 


INDIVIDENS BUDGETMÄNGD

 


BUDGETLINJE

 


·      Budgetlinjen visar en restriktion (individens inkomst) - vi kan enbart konsumera efter den inkomst vi har.

 


·      Budgetlinjen visa alltså vad vi har råd med.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image004.gif height=186 width=380}

 


 

 


 

 


 

 


Vad händer om priset på en varan X faller?

 


·      Med samma budget kan du köpa lika mycket Y eller mer X budgetlinjen roterar utåt enligt följande:

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image006.gif height=147 width=331}

 


·      Samma förhållande gäller självklart även för Y.

 


 

 


Exempel på budgetlinjer

 


·      Har en inkomst på 30 - En film kostar 6 och en Coca-Cola kostar 3 - då ser min budgetlinje ut som följande.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image008.gif height=173 width=306}

 


·      Om priset på filmen varierar mellan 12 och 3 så ändrar sig budgetlinjen enligt följande.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image010.gif height=190 width=390}

 


 

 


·      Om det istället är min inkomst som minskar från 30 till 15 så ändrar sig budgetlinjen enligt följande.

 


 

 


{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image012.gif height=173 width=306}

 


 

 


 

 


INDIFFERENSKURVA

 


·      Indifferenskurvan beskriver individens nyttonivå - man är lika nöjd var än man befinner sig på kurvan.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image014.gif height=241 width=473}

 


 

 


·      Indifferenskurvan ovan säger att individen är lika nöjd vid 9 Coca-Cola och 1 film som vid 3 Coca-Cola och 5 filmer.

 


 

 


ALTERNATIVKOSTNAD

 


Exempel - vad kostar det att studera på Högskolan?

 


·      Det kostar så mycket som det bästa alternativet jag går miste om - den lön jag skulle kunnat få istället.

 


·      På samma sätt är alternativkostnaden för en resa det soffbord jag tänkt köpa istället.

 


·      Alternativkostnad är kostnaden för att använda en resurs på ett annat sätt, vilket skulle ge en intäkt.

 


·      Om ett företag t.ex. äger en fastighet som man kan hyra ut eller använda för eget bruk, blir alternativkostnaden för egen användning den hyresintäkt som man går miste om.

 


Val och Alternativkostnad

 


·      När man väljer en sak betyder att man får mindre av något annat.

 


·      Vad vi än väljer att göra skulle vi kunnat valt att göra något annat istället - varje val involverar därmed en kostnad.

 


·      Alternativkostnaden för ett val är det bästa alternativ man väljer att inte göra - det bästa som du väljer att inte göra är kostnaden för det du väljer att göra.

 


 

 


·      Alternativkostnaden inkluderar även värdet på den tid du spenderar på en viss aktivitet - om du tar en arbetstimme för att gå och klippa dig är summan du betalade frisören plus lönen du förlorade på att inte jobba alternativkostnaden för besöket (uttryckt i monetära termer).

 


·      Alternativkostnaden är dock inte pengarna utan värdet av varor och tjänster du kunde köpt för pengarna.

 


The economic man eller Homo oeconomicus kallas den modell av mänskligt beteende som många nationalekonomer utgår ifrån i sina analyser. Homo oeconomicus är en rationell, strängt kalkylerande, nyttomaximerande individ som följaktligen alltid söker effektivitet i konsumtionen.

 


Ceteris paribus är en latinsk term som betyder allt annat lika. Den används bland annat inom nationalekonomi och syftar på vikten att isolera en enskild variabel i en forskning som omfattar flera variabler.

 


Det kan till exempel inom ekonomi antas att priset på nötkött kommer att gå upp ifall tillgången på detsamma minskas – ceteris paribus. Andra faktorer, såsom galna ko-sjukan, kan nämligen påverka efterfrågan.

 


Inkomstexpansionsvägen: fyll i

 


En engelkurva beskriver hur efterfrågan på en vara beror på inkomsten. Varan kan antingen vara inferior (fattigmansvara) vilket betyder att då inkomsten ökar minskar efterfrågan för den varan, eller normal vilket betyder att då inkomsten ökar, ökar även efterfrågan.

 


·      Normalvara - efterfrågan stiger när inkomsten stiger (kött, bättre bilar o.dyl.).

 


·      Inferiörvara - efterfrågan minskar när inkomsten stiger (lågkvalitetsvaror o.dyl.).

 


·      Giffen vara -”jätte” inferiör vara - Inkomsteffekten är så pass stor att substitutionseffekten helt försvinner.

 


 

 


Individens efterfrågekurva

 


Substitutionseffekt

 


·      När priset på en vara stiger (allt annat lika) stiger dess pris relativt alla andra varor - dess alternativkostnad ökar.

 


·      Även fast varje produkt är unik har den substitut - andra varor som fungerar ungefär lika och lika bra.

 


·      När alternativkostnaden för en vara stiger relativt alternativkostnaden för dess substitut köper man mindre av den varan och mer av substituten.

 


·      När priset på en vara minskar ökar efterfrågan på den men det betyder inte att hela 100 lappen går till kött.

 


·      Får 100 kr - köper mer av den vara som blir relativt sätt billigare och mindre av de dyrare.

 


·      Köper mer smör och mindre margarin om smöret blir billigare - använder smör istället i vår matlagning.

 


·      När inkomsten stiger blir fritiden dyrare (alternativkostnad) och detta medför att individen substituerar den dyrare varan (fritiden) mot den billigare.

 


 

 


 

 


Inkomsteffekt

 


·      När substitutionseffekten beräknades minskades Kalles inkomst med 9, de får han här tillbaka.

 


·      Detta medför att budgetlinjen parallell förflyttas utåt till den nya situationen (Indiff. 2).

 


·      Inkomsteffekten innebär att vi kommer att köpa mer av allt (normalvaror) eftersom vår reala köpkraft ökat.

 


·      Hade det varit fråga om en inferiör vara hade konsumtionen av denna minskat när den reala köpkraften ökat.

 


·      Inkomsteffekten motsvaras av förflyttningen från punkten l. till punkten j. i bilden ovan.

 


 

 


Produktionsfunktion

 


Produktionsfaktorer, nationalekonomisk term för de medel som behövs för att producera varor och tjänster. Produktionsfaktorerna indelas traditionellt in i tre huvudgrupper: arbete, kapital och naturresurser.

 


Naturresurser används som beteckning på alla typer av naturtillgångar som finns. Resurserna är knappa, begränsade. Kapital används sedan 1700-talet nästan uteslutande som beteckning på realkapital vilket kan delas upp i fast och rörligt realkapital. Ett kapital är till exempel alla byggnader, uppfinningar och maskiner som byggts av naturresurser. Humankapital eller utbildning är de kunskaper och färdigheter som kan skapa och driva kapital eller bidra till produktionen. Dessa förhållanden illustrerar svårigheterna med att exakt definiera varje produktionsfaktor.

 


Kort sikt I produktionen

 


Lång sikt I produktionen

 


Totalprodukten (Total Product)

 


·      Total output som produceras vid en given kvantitet fasta input kallas Total Product.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image016.gif height=138 width=189}

 


 

 


·      På TP kurvan nedan är det enbart punkterna kurvan som är helt effektiva.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image018.gif height=174 width=294}

 


Marginalprodukten (Marginal Product)

 


·      Ökningen i TP delat med ökningen i kvantitet anställda kallas marginalprodukten.

 


Genomsnittsprodukten (Average Product)

 


·      Genomsnittsprodukten beräknas som TP/input kvantiteten.

 


Företagets vinst

 


ISOKVANT

 


·      En Isokvant är en kurva som visar alla möjliga faktorkombinationer som kan producera en given mängd output (jmf indifferenskurva).

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image020.gif height=326 width=528}

 


 

 


·      Isokvanterna är normalt konvexa mot origo (se bilden ovan).

 


·      Detta beskriver det faktum att vi har avtagande marginell avkastning.

 


·      Den avtagande MRS anger i vilken takt man kan ersätta en produktionsfaktor med en annan och ändå hålla outputnivån konstant.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image022.gif height=156 width=334}

 


 

 


·      När man ror sig längs en isokvant är den totala produktionen oförändrad.

 


·      Den produktionsförlust på grund av att jag minskar användandet av kapital måste kompenseras av produktions ökningen som jag får på grund av en ökad användning av arbetskraft.

 


Olika typer av isokvanter

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image024.gif height=195 width=366}

 


 

 


 

 


 

 


 

 


ISOKOST

 


·      Isokostlinjen visar alla möjliga kombinationer av två produktionsfaktorer som kostar lika mycket att använda (jmf budgetlinje).

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image026.gif height=291 width=297}

 


 

 


Kostnadsminimering:

 


·         Producenten vill komma till den lägsta isokostlinjen för den aktuella volymen.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image028.gif height=213 width=449}

 


 

 


 

 


teknisk substitutionskvot

 


kostnadsfunktion

 


Totala fasta kostnader

 


Totala variabla kostnader

 


Totala kostnader

 


Genomsnittliga fasta,variabla,totala kostnader

 


Marginalkostnad

 


·      Är den ökning av de totala kostnaderna som uppstår om man producerar ytterligare en enhet av en produkt, köper ytterligare en CD o.dyl.

 


Marknad (vanligen i bestämd form marknaden) är en ekonomisk term som syftar på utbud och efterfrågan av en vara eller en tjänst, till exempel råvarumarknaden.

 


Begreppet är idag ofta abstrakt och är närmast att betrakta som en summa av transaktioner. Effektiviteten hos en marknad kan bl.a. värderas genom transaktionskostnadernas storlek. Ju högre transaktionskostnader desto sämre marknad och vice versa.

 


PERFEKT KONKURRENS

 


·      Många företag på marknaden.

 


·      Lätt att ta sig in på marknaden (etablera sig) - kostar inte så mycket att etablera sig.

 


·      Homogena produkter (fullständigt lika - potatis) - detta medför att det i princip inte är någon idé att göra reklam.

 


·      Branschen kan dock öka den totala efterfrågan på varan och den ökningen för det enskilda företaget en liten del av (Inte köp Fredriks potatis utan köp svensk potatis).

 


·      Svårt att finna dessa marknader i verkligheten (mycket begränsade).

 


·      Efterfrågekurvan för företaget på denna marknad är horisontell (fullständigt elastisk) - företagen är pristagare (producenten och konsumenten för små för att kunna påverka priset).

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


MONOPOL

 


·      Ett företag.

 


·      En begränsad eller till och med totalt blockerad marknad (systembolaget).

 


·      Unika produkter.

 


·      Detta är en extrem marknadsform som i princip inte finns någonstans i verkligheten huvudtanken bakom ett monopol är att företaget själv ska kunna sätta vilket pris de vill men då kommer oftast myndigheterna in och säger att man inte får göra så.

 


·      Efterfrågekurvan är negativt lutande och mer oelastisk än vid oligopol.

 


 

 


·      Monopol betyder att marknaden behärskas av ett enda företag. I Sverige är detta ovanligt på både den offentliga och privata sidan. AB Vin & Sprit är numera det enda renodlade statliga monopol som omfattar hela landet. Post, Tele och järnväg är exempel på verksamheter som inte längre har en ren monopolställning eftersom det är tillåtet för privata företag att konkurrera med de statliga bolagen. I det privata näringslivet kommer Cementa mycket nära ett monopol eftersom det är Sveriges enda cementtillverkare och företaget har en marknadsandel på ca 90%.

 


·      Ur företagens synpunkt kan det vara bra att ha en monopolställning. Då kan marknadsföringen läggas upp utan hänsyn till konkurrenter. För konsumenterna är det tvärtom. Privata monopol leder ofta till höga priser och en långsam produktutveckling.

 


 

 


OLIGOPOL

 


·      Ett fåtal (relativt stora) företag på marknaden.

 


·      Det är svårt för nya företag att slå sig in (exempelvis bensinmarknaden).

 


·      Finns både homogena produkter (bensin, olja, cement) och differentierade produkter (bilar, elektriska apparater - inte samma men till funktionen samma).

 


·      Efterfrågekurvan har negativ lutning (relativt oelastisk) - det ena företagets aktion påverkar det andra företagets beslut (beroende av konkurrenternas reaktioner).

 


 

 


·      Produktionen av de flesta varuslag domineras i dagens näringsliv av ett litet antal företag. Även om det finns många tillverkare är det vanligt att några företag står för den helt övervägande delen av försäljningen. Koncentrationen till färre och större företag märks i de flesta branscher. Denna konkurrensform, där ett fåtal företag behärskar marknaden, kallas för oligopol. Oligopol råder t.ex. för bensin, choklad och barnmat. Att det bara är några få företag som konkurrerar innebär inte nödvändigtvis att konkurrensen blir mindre effektiv. Varje företag är angeläget att behålla alle röka sin marknadsandel. Åtgärder från konkurrenterna måste därför mötas med motåtgärder. För att man inte ska konkurrera ihjäl varandra, undviker man dock i de flesta oligopolbranscher att satsa på priskonkurrens. Företagen väljer hellre att lägga ned mycket pengar på reklam och utveckla den egna produkten så att köparnas ska uppfatta den som bättre än konkurrenternas.

 


Total intact

 


 

 


Marginalintäkten är värdet av marginalprodukten. Detta räknas fram som priset på varan * hur mycket jag producerar.

 


 

 


Den kortsiktiga utbudskurvan

 


Marknadens efterfrågekurva

 


Marknadens utbudskurva

 


Efterfrågekurvan

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image030.gif height=293 width=223}

 


 

 


Marknadsjämvikt

 


Vid den kombination av pris och kvantitet är lika för utbud och efterfrågan finns marknadsjämvikten. Marknadsjämvikt bör dock ses som en teoretisk situation eftersom att det ofta är fler faktorer än priset som styr konsumtions- och produktionsmönster. Detta innebär att jämviktspriser ofta är instabila.

 


 

 


 

 


 

 


Producent- och Konsumentöverskott

 


Producentöverskott:

 


·      Pris - Marginalkostnad = PÖ

 


Konsumentöverskott:

 


·      Max pris som konsumenten är villig att betala - Pris som verkligen betalas = KÖ

 


Totala överskottet:

 


·      KÖ + PÖ = TÖ

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image032.gif height=326 width=591}

 


 

 


Producent- och konsumentöverskott vid olika marknadsformer

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image034.gif height=173 width=251}

 


 

 


·      Ovanstående bild visar de båda överskotten vid en marknad i perfekt konkurrens.

 


·      För en marknad där det råder monopol ser det dock lite annorlunda ut (nedanstående bild).

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image036.gif height=173 width=362}

 


 

 


·      För att maximera sin vinst producerar monopolisten den kvantitet där MR = MC

 


·      Då kommer priset att höjas, PÖ bli större och KÖ mindre.

 


·      En viss del av konsumentöverskottet blir producentöverskott och resten försvinner.

 


·      Det ”borttappade” överskottet bildar något som kallas Dead weight loss.

 


·      Det är en effektivitetsförlust på grund av monopol.

 


·      Det totala överskottet maximeras när DWL är 0 (perfekt konkurrens).

 


 

 


PRISELASTICITET

 


·      Priselasticitet gäller vilken effekt en prishöjning har på efterfrågan av en produkt.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image038.gif height=36 width=140}

 


 

 


·      Om efterfrågan ökar procentuellt sett med 1,5% vid en prissänkning på 1% så lönar det sig att sänka priset.

 


 

 


 

 


 

 


 

 


Olika former av elasticitet

 


Elastisk efterfrågan

 


Kvantiteten förändras mer än priset.

 


·      Exempelvis höjs priset med 10 procent och detta medför en försäljningsminskning med 15 procent.

 


·      Elasticitet större än 1.

 


Neutral eller normal efterfrågan

 


·      Kvantitet och pris förändras lika mycket.

 


·      Exempelvis höjs priset med 10 procent vilket i sin tur leder till en försäljningsminskning med 10 procent.

 


·      Elasticitet = 1.

 


Underelastisk eller oelastisk efterfrågan

 


·      Kvantitet förändras mindre än priset.

 


·      Exempelvis höjs priset med 10 procent och detta medför en försäljningsminskning på endast 5 procent.

 


·      Elasticitet mindre än 1.

 


 

 


Olika former av elasticitet i efterfrågan – diskussion

 


Elastisk efterfrågan gäller för en priskänslig produkt. Olika slags produkter reagerar olika på prishöjningar. Produkter som kan ersättas med andra, t.ex. smör, har en elastisk efterfrågan. Om priset på smör höjs, går en del konsumenter över till margarin och försäljningen sjunker därför ganska kraftigt.

 


Nödvändighetsvaror som salt, socker och potatis har underelastisk efterfrågan, de är inte priskänsliga. När ett företag fattar beslut om priset på en produkt önskar man veta vilken priskänslighet produkten har. Vanligen är det dock mycket svårt att bedöma detta.

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image040.gif height=177 width=429}

 


Perfekt (totalt) oelastiskt

 


·      Den första bilden ovan visar en kurva som är totalt oelastisk (E=0).

 


·      Den efterfrågade kvantiteten är här helt oberoende av priset.

 


·      Exempelvis efterfrågan på insulin.

 


 

 


Perfekt (totalt) elastiskt

 


·      Den andra bilden ovan visar en kurva om är totalt elastisk (E=oändligt).

 


·      Den efterfrågade kvantiteten är här helt beroende på priset.

 


·      Exempelvis identiska pennor från två närliggande affärer - höjer den ena affären priset så köper ingen sina pennor där.

 


 

 


KORSPRIS ELASTICITET

 


·      Kvantitet av en vara som konsumenten planerar att köpa beror på priset på dess substitut och komplement.

 


·      Detta mäts med hjälp av korspris elasticitet.

 


 

 


Vad händer med efterfrågan på en produkt när priset på ett substitut eller komplement ändras?

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image042.gif height=70 width=445}

 


·      Hur mycket efterfrågan för en vara förändras när priset på en annan vara (substitut eller komplement) förändras.

 


·      Formeln kan även skrivas som följande.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image044.gif height=70 width=362}

 


Substitut

 


·      Elasticiteten är positiv för substitut.

 


·      Elasticitet = +0,25 innebär att det är substitutvaror = (+) är substitutvaror.

 


 

 


 

 


Komplement

 


·      Elasticiteten är negativ för komplement.

 


·      Elasticitet = -0,25 innebär att det är komplementvaror = (-) är komplementvaror.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image046.gif height=156 width=195}

 


 

 


A.  Pris på substitut ökar - positiv korselasticitet - Efterfrågan på olja ökar när substitut blir dyrare.

 


B.  Pris på komplement ökar - negativ korselasticitet - Efterfrågan på olja minskar när komplement blir dyrare.

 


 

 


Styckskatt

 


An Ad valorem tax (Latin for according to value) is a tax based on the value of real estate or personal property. It is more common than the opposite, a specific duty, or a tax based on the quantity of an item regardless of price.

 


An ad valorem tax is typically imposed at the time of a transaction (a sales tax or value-added tax (VAT)), but it may be imposed on an annual basis (real or personal property tax) or in connection with another significant event (inheritance tax, surrendering citizenship1, or tariffs).

 


Klumpsummeskatt

 


En klumpsummeskatt är en skatt som inte påverkar relativpriserna mellan några varor och tjänster. Med en klumpsummeskatt kan individerna inte påverka skattebetalningens storlek, dvs man skall betala en fast summa i skatt.

 


 

 


Det är svårt att hitta exempel på sådana skatter: Är t ex en skatt på X kronor som skall betalas av alla som bor i Sverige en klumpsummeskatt? Svaret är nej eftersom man genom att flytta från eller till Sverige kan påverka om man skall betala skatten eller inte. På samma sätt är inte en fastighetsskatt en klumpsummeskatt eftersom man genom att påverka fastighetens utformning och lokalisering kan påverka skattebetalningens

 


storlek. För redan existerande fastigheter som säljs på andrahandsmarknader är fastighetsskatten inte heller en klumpsummeskatt. Däremot kan skatter som ska betalas av vissa individer fungera som klumpsummeskatter i en viss situation och därför sakna överskottsbörda vad gäller dessa individer.

 


 

 


Vinstskatt

 


Prisdiskriminering

 


·      Samma vara säljs till olika priser (första och andra klass är inte prisdiskriminering).

 


 

 


Typer av prisdiskriminering

 


1.    Första graden - varje vara säljs till ett unikt pris - perfekt prisdiskriminering.

 


2.    Andra graden - priset varierar med köpkvantitet.

 


3.    Tredje graden - olika priser för olika individer.

 


 

 


Första gradens prisdiskriminering

 


·      Varje vara säljs till ett unikt pris.

 


·      Företaget tar ut det högsta möjliga pris från varje enskild konsument - den som är beredd att betala högst får varan.

 


·      Företaget slickar efterfrågekurvan (denna form finns knappt i verkligheten) - se bilden nedan.

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image048.gif height=161 width=277}

 


 

 


 

 


 

 


Andra gradens prisdiskriminering

 


·      Priset varierar med köpkvantitet.

 


·      Detta är helt vanligt och naturligt.

 


 

 


Tredje gradens prisdiskriminering

 


·      Olika priser för olika individer.

 


·      Detta är vanligast - exempelvis studenter och pensionärer har ofta rabatter.

 


 

 


När kan företagen prisdiskriminera, vilka villkor ska gälla:

 


1.    Företaget måste själv kunna sätta priset (diskriminering är därför omöjligt vid perfekt konkurrens).

 


2.    Marknaderna måste vara separata - omöjligt med återförsäljning (framför allt 3:e graden).

 


3.    Efterfrågeelasticiteten måste vara olika för varje marknad - företaget sätter ett högre pris där D-kurvan är mindre elastisk (högt pris vid låg elasticitet och tvärtom).

 


 

 


Duopol är en sorts oligopolmarknad med endast två konkurrerande säljare. I praktiken brukar ordet dock oftast användas när det är två ledande konkurrerande företag som har kontroll över marknaden.

 


  Pepsi vs Coca-Cola i marknaden för kolsyrade söta drycker

 


  Airbus vs Boeing i kommersiella jetflygplanmarknaden

 


Cournot-jämvikt

 


Rivalitet

 


En kollektiv nyttighet eller kollektiv vara är inom samhällsvetenskap, särskilt nationalekonomi, en vara eller tjänst som kännetecknas av två grundläggande egenskaper, ickerivalitet och icke exkluderbarhet.

 


Ickerivalitet innebär att en persons konsumtion av en vara inte påverkar kvantiteten eller kvaliteten av samma vara som en annan person kan konsumera.

 


Icke exkluderbarhet innebär att det inte går att utesluta någon från konsumtion av en vara (t ex för att denna ej betalat för varan). Varor som endast innehar en av egenskaperna kallas semikollektiv vara, medan de varor som innehar båda egenskaperna kallas för genuint kollektiv vara. Exempel på genuint kollektiva varor kan vara luft, militärt försvar, television, isbrytning, fyrar, grundforskning med mera.

 


 

 


Privatavaror

 


Kollektiva varor

 


Definition:

 


1.    Alla konsumerar allt.

 


2.    Ingen kan uteslutas från konsumtion utan extra kostnader (t.ex. att bli uteslutna från TV - det kostar att TV-pejla).

 


 

 


Free rider problem

 


·      Jag kan ta del av nyttigheterna utan att betala.

 


·      Om man inte kan lita på något annat måste man kunna lita på det politiska systemet att fatta rätt beslut om de kollektiva nyttigheterna.

 


·      Observera att det inte är någon kollektiv nyttighet om det kan ordnas inom den privata marknaden (skola och sjukvård är därmed ingen kollektiv nyttighet).

 


 

 


EXTERNA EFFEKTER (Externaliteter)

 


·      Vi lever i en värld där det den ene gör påverkar den andra och denna påverkan återspeglas vanligtvis i priser på varor och tjänster (dock inte vid externa effekter).

 


·      Denna påverkan kan vara önskvärd eller icke önskvärd.

 


·      Externa effekter är en positiv eller negativ fördel som uppstår från en (ekonomisk) transaktion och som ”faller på” en person som inte haft något med transaktionen att göra.

 


·      Externa effekter är en påverkan (positiv eller negativ) som inte syns i priset (exempel ligga på stranden och lyssnar på grannens radio kan både vara positivt eller negativt).

 


·      Externa effekter uppstår när det ej finns en marknad för en vara/tjänst på grund av att äganderätter saknas.

 


·      Ingen äger exempelvis luften, haven o.dyl.

 


·      Det är därmed ingens privata angelägenhet att se till att de används effektivt.

 


·      Det blir ofta så att de används mer än om de skulle varit property rights.

 


 

 


 

 


 

 


 

 


 

 


Exempel på Externa effekter

 


·      Under tiden man producerar (t.ex. pappersmassa) orsakar man problem, skador, för andra.

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image050.gif height=291 width=556}

 


Vilken kvantitet är då effektiv att producera ur samhällsekonomisk synpunkt?

 


·      Privata företag betalar allt utom ersättning för skadan som samhället åsamkas.

 


·      Om man lägger till de kostnaderna på privata företagens MC får man hela kostnaden ur samhällssynpunkt.

 


·      Detta ger att de totala kostnaderna för samhället blir lika med kostnaderna för det privata företaget.

 


·      Det skulle medföra att det privata företaget skulle producera en lägre kvantitet än tidigare (från Q1 till Q2 i bilden ovan).

 


·      Någon gör något som påverkar någon annan - företag förorenar vattnet.

 


·      Detta är en kostnad för alla eftersom företaget inte själv bär de kostnaderna.

 


·      Kvantiteten som produceras är då inte effektiv ur samhällssynpunkt.

 


·      Företaget produceras för mycket eftersom de vill maximera sin vinst.

 


·      Om de själva får bära kostnaden sjunker deras produktion.

 


 

 


Hur ska vi kunna komma dithän? Att få A att producera kvantiteten Q2.

 


·      Problemet är att veta hur stor skadan är, hur ska man kunna mäta det.

 


·      Gäller att producera den mängd varor som är effektivt ur samhällssynpunkt.

 


·      Om det är möjligt att göra detta kan man lägga en skatt på företagen som motsvarar skadan (Pigonskatt).

 


 

 


 

 


 

 


·      Företagets marginalkostnader ska bli lika som hela de samhälleliga kostnaderna vid den aktuella produktionen (se nedanstående bild).

 


 

 



{img src=file:///C:/Users/Magnus/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image052.gif height=309 width=473}

 


Pigouvianska skatter är skatter som justerar negativa externaliteter hos en marknadsaktivitet. De är effektiviserande skatter. Skatterna är motiverade när de sociala kostnaderna, alltså hela samhällets kostnader för aktiviteten, är högre än de ingående aktörernas privata kostnader. En pigouviansk skatt ökar de privata kostnaderna med mellanskillnaden upp till nivån för de sociala kostnaderna.

 


På så sätt skapas incitament för producenterna att inte producera lika mycket av den (delvis) skadliga varan. Utbudet hamnar därmed på den gemensamt optimala nivån och marknadseffektiviteten ökar. Därmed skapas jämvikten:

 


  • MSC (social marginalkostnad) = MPC (privat marginalkostnad) + T (pigouviansk skatt)

     

Samt slutligen:

 


  • P (pris) = MSC (social marginalkostnad).

     

Optimalt sett bör skatten motsvara exakt mellanskillnaden mellan sociala och privata kostnader. Att bestämma den skillnaden kan vara svårt, vilket är en kritik mot skatten. Det behöver dock inte vara ett argument, det räcker med att en pigouviansk skatt reducerar den negativa externaliteten mer än dess egen kostnad, dvs att skatten ökar den samlade nettonyttan. I många fall är skillnaderna mellan sociala och privata kostnader uppenbara. Vilka skatter som bör betraktas som pigouvianska skatter är delvis en värderelaterad stridsfråga som beror på hur olika människor värderar de externa effekter som olika aktiviteter orsakar.

 



Kurslitteratur

Annons

Yoodo

 
   


Annons